sUA bOcA, prEtA
é mAIs qUE O céU Em brAsA
dádIvA tênUE dA dElIcAdEzA
dE Um sOnhO qUE dIvAgA

sEUs OlhOs, prEtA
dúbIA EspErAnçA cOntIdA
nA AtmOsfErA dE fElIcIdAdE
OndE rEpOUsA nOssA vIdA

sEU rOstO, prEtA
EmbArAlhA O fIm dO jOgO
E mE trApAcEIA nA chAmA
bEm fEstEIrA dO sEU cOrpO

sEU sOrrIsO, prEtA
jOgO cOntínUO dO mAr
nUncA tErmInA sUA sEndA
qUE Em mIm chAmO AmAr

sEvErIAnO

A r q u I v O s